”Flickor får Asperger-diagnos flera år senare än pojkar. Deras mammor har ofta tidigt varit medvetna om sina flickors svårigheter och påtalat dem utan att få gehör. Det är t ex vanligt att flickor med Aspergers Syndrom tidigt har sömnstörningar, speciella matvanor och matkrav. Flickor med Aspergers Syndrom beskrivs ibland som pojkflickor. (-----)
Ett skäl till att det är svårare att urskilja flickors Asperger-problematik är att de kriterier som används vid diagnostik är utformade för att beskriva pojkars svårigheter. Ett annat kan vara att flickorna under lågstadietiden ofta blir omhändertagna av snälla flickkompisar som fungerar som hjälpjag. Det verkar också som att flickor med Aspergers Syndrom har bättre förmåga än pojkar att imitera andras beteende, de lär sig att spela sociala roller så att de verkar mer socialt kompetenta än de i verkligheten är.
Ytterligare ett problem vid diagnostisering är att flickornas beteende kan vara olika i skolan jämfört med hemma. De klarar med ansträngning att hålla ihop sig i skolan och blir mycket trötta. När de kommer hem är förmågan att ta motgångar låg, vilket kan leda till utbrott. De ger sig ibland på andra familjemedlemmar fysiskt, ett beteende som är ganska ovanligt för flickor. Många flickor med Aspergers Syndrom beskrivs som extremt kravundvikande och kan försöka komma ur situationen genom att prata om annat. Att klaga över olika mindre krämpor kan också vara ett sätt att slippa krav.
Svårigheter med att välja och fatta beslut sig är också vanligt. Detta kan leda till att man blir handlingsförlamad i ganska enkla vardagliga situationer, som t ex att komma i väg till skolan för att man inte kan välja vad man ska ta på sig. (- - - )
Personer med Aspergers Syndrom har ofta en ojämn utveckling. Många ligger begåvningsmässigt bra till medan den känslomässiga mognaden tar längre tid. Förmågan att klara vardagliga aktiviteter är i allmänhet nedsatt. Det kan gälla bordsskick, personlig hygien, att passa tider, orientera sig lokalmässigt eller ta personligt ansvar på en nivå som är rimlig för åldern."
Ett skäl till att det är svårare att urskilja flickors Asperger-problematik är att de kriterier som används vid diagnostik är utformade för att beskriva pojkars svårigheter. Ett annat kan vara att flickorna under lågstadietiden ofta blir omhändertagna av snälla flickkompisar som fungerar som hjälpjag. Det verkar också som att flickor med Aspergers Syndrom har bättre förmåga än pojkar att imitera andras beteende, de lär sig att spela sociala roller så att de verkar mer socialt kompetenta än de i verkligheten är.
Ytterligare ett problem vid diagnostisering är att flickornas beteende kan vara olika i skolan jämfört med hemma. De klarar med ansträngning att hålla ihop sig i skolan och blir mycket trötta. När de kommer hem är förmågan att ta motgångar låg, vilket kan leda till utbrott. De ger sig ibland på andra familjemedlemmar fysiskt, ett beteende som är ganska ovanligt för flickor. Många flickor med Aspergers Syndrom beskrivs som extremt kravundvikande och kan försöka komma ur situationen genom att prata om annat. Att klaga över olika mindre krämpor kan också vara ett sätt att slippa krav.
Svårigheter med att välja och fatta beslut sig är också vanligt. Detta kan leda till att man blir handlingsförlamad i ganska enkla vardagliga situationer, som t ex att komma i väg till skolan för att man inte kan välja vad man ska ta på sig. (- - - )
Personer med Aspergers Syndrom har ofta en ojämn utveckling. Många ligger begåvningsmässigt bra till medan den känslomässiga mognaden tar längre tid. Förmågan att klara vardagliga aktiviteter är i allmänhet nedsatt. Det kan gälla bordsskick, personlig hygien, att passa tider, orientera sig lokalmässigt eller ta personligt ansvar på en nivå som är rimlig för åldern."
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar